« Till www.ki.se | sök | sök personal | översikt





 









Bekanta dig med KIs historia

Författare/essä

KIs historia
Redaktion

Kontakt

Hjälp

Sök på KI-webben:










Kort historik

Karolinska Institutet – eller snarare ”Institut till danande af skicklige Fältläkare” - tillkom 1810 som en följd av Sveriges krig mot Ryssland 1808-09. Vi förlorade, och fredsuppgörelsen innebar att Sverige och Finland separerades. Esaias Tegnér skrev 1811 dikten Svea, en flammande appell och krigsuppmaning. I den omarbetade och något mildare formulerade versionen från 1812 (utgiven först 1818) finner man de nu klassiska orden - ”Gråt, Svea, vad Du mist, men skydda vad Du äger! ……… Led flodens böljor kring som tamda undersåter, och inom Sveriges gräns erövra Finland åter!”

Det nyinrättade institutet skulle utbilda kirurger och därmed göra landet bättre rustat i händelse av ytterligare krig. Sett i ett internationellt perspektiv var detta initiativ inte särskilt originellt vid den tiden. Det anmärkningsvärda är snarare att KI kunnat leva vidare och utvecklas på ett så framgångsrikt sätt utan att förfoga över det breda kunnande som kännetecknar de traditionella universiteten indelade i olika humanistiska och naturvetenskapliga fakulteter. Till en del kan detta bero på att man redan 1811 fick möjlighet att utbilda inte bara kirurger utan läkare i allmänhet och därmed erhöll namnet ”Medico-Chirurgiska institutet”. Det ursprungliga institutet var beläget i före detta kungliga bageriet på Riddarholmen (byggnaden finns inte kvar längre) och hade sex professurer, fyra som inrättats tidigare men som samlades inom institutets organisation samt två nyskapade, knutna till sig.
Försättsbladet till KIs första avhandling

Institutets förste inspector (motsvarande nuvarande rektor) blev 1816 Anders Johan Hagströmer, professor i anatomi och kirurgi samt tidigare assessor vid Collegium Medicum (i samband med att KI bildades omvandlades Collegium Medicum 1813 till ett rent ämbetsverk Sundhets-Collegium, idag Socialstyrelsen).

År 1816 flyttade institutet till Glasbrukstomten belägen på Norr Mälarstrand bredvid nuvarande Stadshuset. Flytten skedde med pråmar över Riddarfjärden.
En pråm lär ha kapsejsat varvid delar av Hagströmers preparatsamling gick förlorad. Hans boksamling klarade sig däremot oskadd och ingår idag i KIs och Svenska Läkaresällskapets bokmuseum, Hagströmer Biblioteket, på KI. 		 

Namnet ”Kongliga Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet” fick institutet först 1817 efter uppvaktning av dåvarande kungen Karl XIII. Detta, i synnerhet i internationella sammanhang något otympliga namn, förenklades till Karolinska Institutet 1968.

Denna historik förklarar varför Stockholms högskola, som invigdes först 1878 (1960 omvandlat till universitet), inte har någon medicinsk fakultet. I stället finns det i Stockholm ett separat medicinskt lärosäte – Karolinska Institutet.

Klicka på bilden för att se den i ett större format Professorn vid Uppsala universitet, Israel Hwasser, ledde oppositionen mot KIs tillkomst under en stor del av 1800-talet. 1829 utkom boken "Om Carolinska Institutet. Betraktelse öfver det Medicinska Uppfostringsverkets närvarande tillstånd af E.R.U.F", d v s Hwasser som samma år skriver brev och erkänner att han är mannen bakom signaturen (E.R.U.F = En Röst Ur Fängelset). Klicka på bilden för att se den i ett större format

Oppositionen mot KIs tillkomst var våldsam under större delen av 1800-talet – ”den stora ofreden rådde mellan institutet och fakulteterna” som Fritjof Lennmalm uttryckte det. Attackerna leddes av professorn vid Uppsala universitet Israel Hwasser. Denne hävdade vältaligt och med emfas att ett universitet måste vara komplett, medicinen måste ingå i en helhet. Och han var framgångsrik i att hindra det nya lärosätets strävande mot självständighet - men inte i lika stor utsträckning som forskare.

Man kan inte frigöra sig från tanken att det motstånd KI och dess lärare mötte också hade en positiv effekt - ”Kampen för tillvaron pröfvar krafterna, men den skärper och härdar dem också” - skrev Lennmalm 1910.

Att KI så småningom avgick med segern i den långdragna kampen kan delvis förklaras av att man hade väsentligt bättre organisation och skötte sina sysslor med större effektivitet än universiteten. Men framför allt hade man fler verkligt framstående och internationellt sett mycket välkända forskare, galjonsfigurer som Jöns Jacob Berzelius och Anders Retzius. Men det krävdes att bägge dessa, liksom Hwasser och hans höge beskyddare kung Karl XV, skulle gå ur tiden.

Det är intressant att notera att KI idag – i Hwassersk anda - arbetar för att skapa ett humanistiskt komplement till en tidigare ganska strikt naturvetenskaplig verksamhet.

Det kom således att dröja ända till 1874 innan KI fick rätt att utexaminera läkare - tidigare hade medicinsk undervisning visserligen bedrivits vid institutet, men själva examinationen skedde framför allt i Uppsala. Samtidigt blev det möjligt att lägga fram och försvara avhandlingar vid institutet. Den första kom redan 1875. Dock dröjde det ända till 1906 innan institutet fick rätten att promovera medicine doktorer.

Sammanhållningen bland KIs studenter var minst lika stor som bland dess lärare, och redan 1877 bildades Medicinska Föreningen, som alltså firat sitt 125-årsjubileum 2002.

1866 uppfördes en stor nybyggnad för institutet på Glasbrukstomten och den gamla revs. Byggnaden från 1866 byggdes sedan till i etapper framför allt under 1880-talet och det första årtiondet på 1900-talet. Byggnaderna finns fortfarande kvar och ser idag i stort sett ut som de gjorde på 1890-talet, dvs vid den tid då Alfred Nobel signerade sitt testamente i Paris (den 27 november 1895). Klicka på bilden för att se den i ett större format
Det var alltså den forskningsmiljö som rådde vid KI som gjorde att Alfred Nobel anförtrodde dess lärarkollegium att dela ut Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Alfred Nobel var väl förtrogen med svenskt akademiskt liv och hade täta kontakter med flera forskare vid KI, bland andra Jöns Johansson sedermera professor i fysiologi och ordförande i Nobelkommittén under åren 1918-26. Valet av KIs lärarkollegium som prisutdelare kom därför säkerligen inte till av en slump.

KI kom att ligga kvar på Norr Mälarstrand nära sitt universitets- sjukhus Serafimerlasarettet ända fram till 1940-talet då den prekliniska verksamheten flyttade till det nuvarande Campus-området i Solna. Samtidigt uppfördes ett nytt universitetssjukhus, Karolinska sjukhuset.
Gamla KI-huset

Klicka på bilden för att se den i ett större format
Kungsholmens östra del på 1860-talet. Detalj ur "rundmålning av Stockholm", färglitografi av A Nay efter teckning av O A Mankell. Till höger ses Eldkvarn och i mitten Karolinska Institutet på den gamla Glasbruksholmen och bakom Serafimerlasarettet. KI blev kvar på Norr Mälarstrand nära sitt universitetssjukhus ända fram till 1940-talet.


KIs utveckling under 1900-talet, speciellt dess senare hälft, har varit mycket omfattande, men illustreras här endast med några axplock.

  1964 införlivas Tandläkarhögskolan (tidigare Tandläkare-Institutet grundat 1898) som en odontologisk fakultet i KI.
  1967 inrättas den medicinska informationscentralen för datorbaserad litteratursökning (MIC). I samband härmed etablerades samarbete med National Library of Medicine (NIH, U.S.A.) varvid KI blev det första MEDLARS centret utanför U.S.A. Så småningom kunde man erbjuda reguljär litteratursökningsservice inom Skandinavien (1972) varigenom Sverige blev den första nation utanför U.S.A. där MEDLARS-databasen fanns tillgänglig online över telefonnätet – MEDLINE. Härur utvecklades sedan SUNET (Sveriges Sveriges Universitets Datanät) som idag är integrerat med INTERNET. Eftersom alla tjänster därefter kunde förmedlas via INTERNET lades MIC ned 1998.
  1972 invigs Huddinge sjukhus som ett nytt universitetssjukhus i stockholmsregionen. Där tillkommer sedan NOVUM med stiftelserna för bioteknik, oral biologi, nutrition och toxikologi samt strukturbiokemi under åren 1985-1992.
  Samarbetet med samhället, inte minst näringslivet, intensifieras påtagligt vilket bland annat illustreras av att Karolinska Institutet Holding AB bildas 1995, Karolinska Innovations AB 1996 samt Karolinska Education AB och Karolinska Research Services AB 2000.
  1998 slås KI och Hälsohögskolan samman och bildar ett medicinskt universitet med sammanlagt 19 utbildningslinjer. Antalet studentföreningar uppgår nu till 4.
  1999 omorganiseras KI varvid de medicinska och odontologiska fakulteterna avvecklas och ersätts av tre styrelser – en för vardera forskning, forskarutbildning och utbildning.
  2000 har KI sammanlagt cirka 4500 grundutbildningsstudenter och 2500 doktorander. KI utexaminerar detta år 28 procent av landets läkare och promoverar 39 procent av landets medicine doktorer.
  Antalet professorer ökar från 6 år 1810 till 19 år 1901, 35 år 1948, 61 år 1970 och 255 år 2000. Det sista av dessa språng är till betydande del betingat av införandet av ett nytt akademiskt karriärsystem innebärande kompetensbefordran.
  KIs omslutning uppgick år 2000 till 2,9 miljarder kronor (varav 40 procent utgjordes av externa forskningsanslag) vilket gör institutet till det fjärde största universitetet i landet.

Gå till Nobelstiftelsen och se en bildvisning om Karolinska Institutet och Nobelpriset i fysiologi eller medicin http://nobelprize.org/medicine/slideshow/index.html

upp





© Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm, Tel: 08-728 64 00, Fax: 08-31 11 01, info@ki.se